Lottas berättelse
När jag var omkring fem år väcktes mitt intresse för att handarbeta. Min mor, mormor och syster var duktiga, var och en på sina inriktningar. Mamma stickade, mormor virkade och min syster broderade. Jag ville lära mig allt detta. Då köpte min mor en förtryckt liten lindblomsfärgad duk som jag skulle kunna brodera korsstygn på. Det var roligt men också svårt att få händerna till att lyda som man ville.
Min mormor hade mycket dålig syn och då lärde hon mig att virka, så att jag skulle kunna hjälpa henne att lägga upp de första maskorna till hennes arbeten. Hon älskade att virka spetsar, så det blev ett knåpande för mig att hantera den nästan sytrådstunna tråden och en tunn, tunn virknål.
Nästa steg blev att lära sig att sticka. Jag minns att min syster började sticka en slipover till min högt älskade nalle. Naturligtvis kunde jag inte hålla fingrarna i styr, så när min syster lade ifrån sig arbetet var jag där och stickade på slipovern. Dessvärre kunde jag inte på den tiden sticka aviga maskor, så stora partier av slipovern fick ränder som inte var planerade från början. Min syster lät dock dessa lite ojämna ränder finnas kvar, förmodligen för att jag skulle känna mig delaktig i arbetet. I slutänden blev det en grå och rosa slipover.
I skolan tyckte jag att slöjdlektionerna var bland det roligaste jag visste. Jag hade duktiga handarbetslärarinnor och lärde mig väldigt mycket av dem. Jag har haft stor nytta och glädje av det jag lärde mig i slöjden; att sy, virka, brodera, sticka samt klädvården som vi också introducerades i. På den tiden jag gick i skolan skulle man inte bara kunna förfärdiga nya saker man skulle också kunna laga/reparera det man redan hade. Vi fick lära oss att lappa lakan och stoppa strumpor, sy i knappar och göra om gamla vuxenkläder till mindre barnplagg, sy i hankar på handdukar, klippa av utslitna delar på raggsockar (oftast fotdelen) och att sticka på en ny strumpdel på det gamla skaftet.
Ännu en sak som jag fick med mig från skolan och slöjden var en ”dagskurs” i färglära. Den har hjälpt mig många gånger i mitt liv att kombinera ihop färger.
På hemkunskapsundervisningen ingick också att lära sig hur man skulle sköta sina persedlar: tvätta, stryka, mangla.
När mina barn var små använde jag symaskinen ganska flitigt för att sy kläder till dem. Jag har också sytt en del kläder till mig själv. Men det allra, allra roligaste har varit att sticka.
Nu börjar jag att vara gammal och har inte så stora behov av allt som jag skapar i form av raggsockar, barnkläder och annat smått och gott, så då får min Nornapartner, dottern Erika, sälja det jag producerar på julmarknader. Jag hoppas att någon annan kan få glädje av det jag gör.